otherthanprozac

Det finns ingenting jag känner som jag inte känner till botten av mitt hjärta, det finns inga åsikter jag har jag inte skulle slåss för, och det finns ingen människa jag öppnar upp mig för som jag inte älskar mer än livet själv.

I loved you first, I loved you first

Jag vet inte ens vad jag ska skriva.
Kommer ni skratta åt mig när jag delar med mig av mina känslor? Kommer ni läsa enbart för att snoka och inte känna den minsta empati? Finns chansen att jag skriver för mycket som egentligen borde anses som min ensak?
Ni kanske tolkar allt fel också. Jag skriver ingenting på ett tydligt sätt, men jag vill inte det heller..

Läser för jag bryr mig om dig och för att se vad som händer i ditt liv (:

Så jag lyssnar gärna om du vill dela med dig av dina känslor kring saker och ting ^^.

tack jakob <3

jättesöt bild

kolla gärna in min blogg när jag sjunger :p

och kommentera

fin blogg :)

Tack så jättemycket alla!