otherthanprozac

Det är så himla mycket som jag saknar från förr. Jag saknar kontakten med personer som dels både jag och andra har valt att avsluta, eller bara försämra. Med det är det kontakter jag har kvar i dag som drabbas till det sämre (vissa till det bättre) och möjligheter som försvunnit.. De som valt att stänga ut mig -och tvärtom- har jag inget beohv av att ha kvar, men jag ångrar så mycket på grund av hur det påverkar mina val idag.
Jag vill kunna förbättra vad jag har idag till det bättre, men det är så oerhört och rent av omöjligt på grund av andras egoism. Min med, men jag har tänjt på det så mycket jag bara kan för min och andras bästa.
Vissa saker går dock inte att förändra helt enkelt. Hade jag vetat om hur idag ser ut redan igår, så hade det funnits så mycket jag skulle gjort om.